HISTORIK

Plåtmodul startades som ett plåtslageri/monteringsfirma av Kim Foxing i Helsingborg, Skåne. Plåtslageriets produkter bestod av stål- och plåtkonstruktioner och där monteringssektionen främst utförde installation av lager. Under sin tid i Helsingborg hade Plåtmodul enbart två fastanställda. Men för att kunna hantera arbetsmassan som ständigt ökade, samt för att kunna utveckla verksamheten fick Plåtmodul hyra in majoriteten av sin arbetskraft utifrån.

Kim Foxing

Idéen till Plåtmoduls koncept och utveckling tog form på en av Foxings montageresor till Schweiz. Visionen tog sin form när Foxings blick landade på en av Bystronics laserskärare.

Verksamheten flyttade upp till Mjölby kommun som Foxings ursprungligen kommer ifrån. Flytten gjordes delvis av privata skäl för Foxing, men också för att samarbetet med Swisslog (då Accalon) utvecklades hastigt som var stationerade i Mjölby. Vid flytten lades plåtslageriet ned och verksamheten fokuserade helhjärtat på monteringen och installation av lager runt om i Europa.

De två första maskinerierna för legotillverkning införskaffades; en Bystronic 1500 KW lasermaskin som var den andra lasern i Sverige; samt en 320-tons kantpress som än idag (2018) är aktiv. Detta inköp tillät Plåtmodul att ta sina första steg som underleverantörer in i den autonoma industrivärlden för produktion av legoartiklar i plåt och stål. Tack vare deras tidiga kliv ut på marknaden växte de hastigt med en kundkrets främst uppgjord av Toyota (då BT), Swisslog, Ha-MA verken och EWAB

Plåtmoduls verksamhet växte kraftigt och flyttade till större lokaler för att kunna hantera efterfrågan på deras artiklar och tjänster.

Företagets andra lasermaskin anskaffades i form av en begagnad maskin ifrån England. Samtidigt implementerades tvåskiftsarbete vid laserskärningen för en effektivisering av sina artiklars produktion

Jag har gjort mitt efter 100.000 timmar!

Mats Eriksson tog över som VD och klev in som delägare. Han utvecklade företagets redan goda modell i både omsättning och kompetens med hjälp av ett fräscht, kliniskt industritänk. Plåtmodul breddade verksamheten med nya kompetenser i form av montering och svetsning. I samma veva vände Foxing sin uppmärksamhet i Australiens riktning där han fokuserade och antog sig nya monteringsuppdrag i Plåtmoduls namn. Samtidigt knöts nya band med en av Plåtmoduls största kunder i dagsläget (2018); Väderstad AB och de redan starka banden och samarbetet med Toyota stärktes ytterligare.

VD Mats Eriksson

Plåtmodul flyttade in i ett industriområde på adressen: Hallevadsgatan 18, platsen där Plåtmoduls verksamheten bedrivs på idag (2018). Flytten genomfördes p.g.a. ett behov av större lokaler för den ökande arbetsmassan samt en geografisk bekvämlighet då Toyotas fabriker var ett stenkast ifrån. Efter flytten genomförts introducerade Plåtmodul treskiftsarbete.

En tredje lasermaskin införskaffades…

…som snabbt följdes åt av en fjärde.

Foxing tog ett steg tillbaka och sålde av sitt ägande av Plåtmodul. Eriksson blev huvudägare samtidigt som Ingemar Ronger med Rotage AB klev in som nya delägare. Plåtmodul omsatte vid det här laget ca 65 miljoner med 37st fastanställda under sitt tak.

Affärerna blomstrade i högkonjunkturen och en stor investering gjordes i form av en utbyggnad som fördubblade deras lokalers yta. Ett flertal inköp gjordes även i form av nya lasrar och annan produktionsutrustning. Plåtmoduls omsättning låg på 130 miljoner med ca 84 anställda.

Samma vecka som de nya byggnaderna invigdes gick Sverige in i en omfattande finanskris född ur USA:s lånemarknad. Omsättningen föll till 72 miljoner och antalet anställda till 43. Men där andra föll höll Plåtmodul sig ihärdigt kvar på marknaden med hjälp av understödet ifrån en ny delägare: Per Augustsson. Med Augustssons ankomst iscensattes en stor reformation av styrelse och ledning.

Varje fortsatt år var en kamp för Plåtmoduls verksamhet. De gled in i en situation där minimalt med investeringar kunde iscensättas; istället prioriterade och fokuserade Plåtmodul på leveranserna till sina kunder. Kvalité var fokusområde som Stefan Stål utvecklade med hjälp från Toyotas S. Nomura. Plåtmodul omsatte mellan 85–105 miljoner som uppnåddes genom hårt arbete i recessionen. I kombination med ägartillskotten höll sig Plåtmodul relevanta på marknaden som underleverantörer.

Eriksson klev åt sidan som VD för att ge plats åt Berotec konsulten Johan Koskenniemi som även klev in som ny delägare. Eriksson tog istället sätet som plats- och produktionschef. Koskenniemi hade med sig LEAN konceptet, även känt som TPS (Toyota Production System). Ett system icke-okänt för Plåtmodul men där linjerna för själva processen suddats ut. Med hjälp av pulsmöten grundat i LEAN och Agilt tänk började effektiviseringen och utvecklingen av Plåtmoduls arbets- och produktionsflöde i deras fabrik. Samtidigt genomfördes den första noterbara investeringen på ett par år i form av en CNC.

Ronger/Rotage AB blev huvudägare då Eriksson sålde av sitt sista innehav i Plåtmodul. Samtidigt beviljades Plåtmoduls ansökan till ALMI för sitt pilotprojekt Q-line; att digitalisera och automatisera produktionen av legoartiklar; för att kunna bemöta sina största kunders behov både i kvalité och kvantitet. Där en ny investering gjordes i form av en 6 kW autonom laser. Det gav förutsättningar för Jerker Johansson, marknadschef; att erbjuda mer kompletta tjänster för nya och befintliga kunder. Plåtmodul fortsatte även implementeringen av LEAN:s koncept i sin vardag; fokuset under detta år låg i att tydliggjorde Plåtmoduls kärnvärden för att utveckla och konkretisera både medarbetarnas och organisationens arbetsform och filosofi. Omsättningen hade vid det här laget stabiliserats till ca 100 miljoner med sina 52st anställda.

Mats och Ingemar

Fortsättning följer…